Har ni någonsin tänkt på det här?

Har ni någonsin tänkt på hur otroligt mycket som rör sig i våra hjärnor när vi rider?
" Hälar upp, möt hand och skänkel, distansen, kortare tygel, upp med blicken, avstånd, luta dig bakåt, tyngen i magen, in med tårna, upp med tummarna, rak linje, mer skänkel i inner, mer tygel i ytter, led lite som hjälp, men upp med blicken!, inte så, vi försöker något annat, sträck på dig " Allt det finns i våra hjärnor, och då är det bara under en otroligt kort stund tills vi börjar med nästa övning, där det kanske är dubbelt så många tankar ivåra huvuden?

Nästa fråga, vad är vi ryttare mest rädda för i vår sport?
Rädslan för att ramla av....? Eller rädslan för att aldrig mer få komma upp i sadeln igen....?
Bara framtiden kan bestämma vad som kommer hända efter att vi faller, och trots att vi får uppleva rädslan då vi väl faller,  så har vi alltid modet till att sätta oss upp i sadeln och försöka igen. Vi låter ingenting hindra oss!







Har ni någonsin tänkt på vilket otroligt mod vi ryttare faktist har?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback